Det livsviktiga spannmålet

Spannmål är en historiskt viktig födokälla. Det är lätt att ta det för givet, men väder och sjukdomar kan leda till brist på det, vilket kan leda till svält. 

Fröna till sädesslag är det som kallas spannmål. Spannmål behandlas på olika sätt, till exempel mals till mjöl, ångprepareras till flingor och klippas så väl som valsas till gryn. Resten av sädesslaget blir generellt till halm. 

De fyra sädesslagen som är vanligast samt viktigast i Sverige är vete, korn, råg och havre. Dessa sädesslag skiljer sig på olika sätt. Vete har en knubbig form och är ljusbruna. Vidare har en inga strån. Korn har vassa och långa borst. Inuti borsten sitter kornen. Råg har flera olika färger. Rödgula och blågröna nyanser är vanligast. Havre är inte samlat ax och blommar i en vippa med mindre ax. Spannmål odlas nästan på hälften av världens totala odlade yta. I Sverige odlas spannmål över hela landet, men främst i Västra Götaland och Skåne. I Västmanlands län och Uppsala län odlas störst andel av den totala åkerarealen med spannmål. Jämtlands län är det län som odlar minst spannmål per åkerareal i Sverige. Vete är den största spannmålsgrödan i Sverige, följt av korn och havre. 

För de senaste åren har EU skördat ungefär 315 miljoner ton spannmål på drygt 57 miljoner hektar. Ungern, Frankrike, Tyskland, Polen, Italien, Spanien och Storbritannien producerar ungefär 80% av allt spannmål i EU. Beroende på hur mycket spannmål som skördas i EU kan spannmål exporteras så väl som importeras olika mängder.

I EUs reglering av spannmålsmarknaden inkluderas exempelvis exportbidrag för att täcka prisnivåskillnader i övriga världen med EU, importkvoter och gränsskydd i form av tullar. I nuläget exporteras det spannmål från Europa och vete exporteras exempelvis till Egypten, Marocko och Algeriet. Korn exporteras till Algeriet, Syrien och Saudiarabien. 

Sverige har en självförsörjande spannmålsproduktion och varje år exporterar vi cirka en miljon ton. Årligen skördas i Sverige ungefär 2.5 miljoner ton vete, 1.5 miljoner ton korn och 730 000 ton havre. 

Oförutsägbart väder och sjukdomar

Trots att Sverige är självförsörjande och att EU, finns det faktorer som kan stoppa spannmålsproduktionen. Eftersom spannmål är en mycket viktig födokälla kan stopp i spannmålsproduktion få förödande konsekvenser så som svält. Ett historiskt exempel är när det rådde brist på spannmål i Sovjetunionen, vilket ledde till att hungersnöd utbröts i området kring dagens Ukraina.

 Två exempel som kan sätta stopp på spannmålsproduktionen är oförutsägbart väder och sjukdomar.

Vädret påverkar hur spannmålsskörden blir över hela världen. Som en konsekvens av en stor del förstörd skörd i världen blir priserna på det återstående spannmålet mycket högre. Det finns metoder att möta pris- och vädersvängningarna. Den vanligaste metoder är att torka och lagra spannmålet för att sedan sälja det vid en lämplig tidpunkt. Därför har spannmålshanterings-anläggningar blivit mer och mer viktiga i samhället. 

Precis som för andra levande organismer kan sädesslag också drabbas av sjukdomar och pest. Några exempel på sjukdomar är axfusarios, mjöldryga, svartrost och mjöldagg. För att förebygga detta börjar därför exempelvis sjukdomsresistenta sädesslag att utvecklas med hjälp av genteknik, som komplement till bekämpningsmedel.